måndag 29 september 2008

Av någon märklig anledning känner jag mig väldigt glad idag, det kom bara av sig själv. Överraskande men väldigt bra. Kan det vara för att Göteborg närmar sig eller är det något annat? hm hm hm...Jag var modig och färgade håret förut, det blev inte sån stor skillnad men den gräsliga utväxten försvann, den som har gjort att det har sett ut som jag lidit av kraftigt håravfall de senaste veckorna. Det är aldrig kul. Jag var ute och cyklade förut, det var mysigt, jag tog några sista höstbilder för nu är det snart inte många löv kvar på träden. Så jag passade på. Jag vill inte hösten ska bli grå och trist nu, den får gärna stanna där den är, precis nu!
Det känns märkligt att inte ha någon träning idag, inte någon imorgon heller, ah det går ju inte, jag får fixa någonting själv. Så vad gör man en ledig måndagkväll? Tv:n känns lockande.


söndag 28 september 2008

Jag orkar inte slåss, det är bortom min kontroll

Bara för att jag var otroligt duktig och skrev det där väldigt långa inlägget, ska jag spendera resten av kvällen med att se den tv-serie som ligger mig varmast om hjärtat. Alltid. Men ikväll är den stora frågan, varför lägger sig alla i ens liv, varför pratar alla om en, när ska man få sköta saker själv? Jag är trött. Men jag tror det blir bättre.

<3

Jag har en förväntan, en förhoppning på tiden som kommer

Helgen är en stor ihopflyten klump, det känns som den nyss har fått ny skepnad och istället för två dagar som den normalt är så är den en nu enda stor. Om det är bra eller dåligt har jag ingen aning om, men det känns dessutom som att sömnen blir lidande när det är så. Hm. Ja, det är "dag" 48 timmar i sträck. Och "dagen" har både varit bra och dålig. Det dåliga är det värsta, synd att det nästan alltid är så, det dåliga känns mest. Det dåliga är smått förkrosande. Lördagmorgon vaknade jag och har aldrig varit så nervös inför en match, jag var jävligt laddad men troligen för nervös. Min del i matchen var kanske inte den jag hoppats på men det var inte det viktiga i fallet. Jag var "okej". Vi gjorde en grym match, med ett grymt engagemang och en otrolig vilja. Det är bara så surt att det inte räckte hela vägen, för i lördags förtjänade vi det. Förlust med 2-1 i den viktigaste matchen jag har spelat, förlust när det fanns så mycket att vinna. Men vi hade inte favoritskapet så egentligen hade vi väl inte så mycket att förlora heller...Jag vet inte. Matchen var en spännande upplevelse, det var 200 pers där, vanligtvis brukar det vara 60, så ja en viss skillnad. Helsidor i tidningen både för och efter matchen. Den idag var mindre rolig. "Vi spelar i divsion 2 nästa år, timrå gav upp" ...Sund hade tillverkat tröjor för att skryta med sin vinst och självklart fick de stoltsera med dessa i tidningen, allt för att göra det lite jobbigare för oss. Men , troligen hade vi gjort detsamma. De lyckades tyvärr bara dra det längsta strået, men nästan gång drar vi det. Nu är det väl ändå tid för att känna sig hyfsat nöjd trots allt och det är nog precis vad jag gör även om det fortfarande känns efter gårdagen. Men den säsongen vi gjort har varit fantastiskt bra, helt över förväntan. Med mina förväntaningar så är den något som jag inte kunde ha trott på. Jag kom tillbaka till fotbollen i februari, då efter att ha haft en dålig fotbollsrelation och dålig relation med allt som hör dit till. Jag hade egentligen inga förväntningar alls. Jag började spela fotboll igen för att träna, för att komma igång. Så nu när vi kom så här långt och jag har varit med hela vägen, efter haft en 2006/2007 säsong som jag hatat kan jag inte annat än vara jävligt nöjd. Dessutom känns det som jag har all anledning att se framåt, jag tror att det som är nu kan bli ännu bättre och det är något väldigt bra. Jag tror att framtiden för med sig massa förändring i positiv skepnad. Det gör att jag vill kämpa på, jag vill vara kvar, i alla fall så länge jag bor hemma. När jag tänker på det, så känns det inte som att energin dog igår, det känns som den fick ännu mer kraft. Den ska jag ta tillvara på. Jag älskar fotboll. Det kommer bli bra, jag tror på den tid som kommer.

Det var inte meningen att jag skulle skriva sådär mycket, jag hade ju tänkt orka få ner några summerande ord om kvällen igår också. Så, ja efter matchen lyckades man trots det dåliga humöret dra iväg på lagfesten. Den var trevlig, trots liten, varm lokal. Efter lagpartjet åkte jag ner och mötte Lisa, Evve och Maria på staden. Maria var i total extas eftersom hennes stora idoler, universal poplab spelade på stadshuset, så självfallet hamnade vi där. Det var skitskoj, vi hade hade det super. Och bandet var ju inte så dåligt, trots att man aldrig har hört namnet förut. Kvällen blev lång, som vanligt för lång. Det är svårt att veta när man ska sluta liksom, när den bästa tiden är. Även om jag börjar inse att den måste vara runt två tiden. Det insåg jag inte igår, utan kom hem halv fem. Då hann vi dessutom med en big mac på donken. Men om man bortser från de sista två timmarna av kvällen, då jag var mer än trött så var det en toppenkväll. Även om jag var lite orolig när Evve angrep blommorna på stadshuset och skulle ha deras vatten. Haha. Jag var lagom och det känns idag, eller känns inte. Hm, jaja. Idag mår jag bra, även om jag är väldigt trött efter att ha sovit fem timmar i natt. Släkten kom och invaderade huset idag för att fira min fördelsedag så jag gjorde allt för att försöka se pigg ut. Mormor ställde den obligastoriska frågan, "såg du många fina killar ute", allt i syftet att provocera mig men jag kan leva med det där nu. Jag är så jäkla van. Men efter de oblsigatoriska "hej kom och hjälp mig frågorna", blev det bättre. Bästa tricket att få tyst på de är att ge dem mat, och då pratar vi om massor med mat. Så efter två tacopajer blev de tysta och nästan lite småsöta, även om mormor frågade x-antal gånger om fina pojkar...Tralala. Men jag fick tårta, presenter och åt nog upp en tacopaj själv. Härligt.

Det känns fortfarande som lördag dock, när tog den dagen slut...hm. Imorgon ska jag sova jättelänge. Och sen ska jag försöka att inte känna press över någonting. Jag ska ut och röra på mig och möjligtvis färga håret, fast det beror på hur modig jag känner mig. Jag ska även sluta bry mig om andras åsikter om vad jag ska göra eller borde göra, i slutändan ligger ändå allt i mina händer, och om valen jag gör är bra eller dåliga kan endast jag själv veta. Så den kommande veckan ska jag inte känns någon press och behovet av att ständigt behöva ha en plan upplagd. Planering är helt värdelöst. Istället ska jag ladda inför Göteborg! Fredag, fredag, fredag! Det är snart! Det känns bra, jag längtar! Jäklar vad fort tiden går. Hoppas den stannar när jag är där nere.

torsdag 25 september 2008

Totalt ogivande dag, fast det var rätt så skönt. Jag och tv-spelet, hela dagen lång. Träningen var dock givande, jag är laddad för lördag, nu ska jag ladda ännu mer. Det ska bli så jäkla skoj. Imorgon ska jag och L på shoppingrunda, jag har några ärenden att ordna upp.
Artikel av Maria Wetterstrand

Jag vet att jag är privilegierad som heterosexuell. Jag kan visa att jag är kär i min man i alla sammanhang. Vi kan gå tillsammans hem på kvällen utan att provocera. Men jag vet också att om jag vore gift med en kvinna så skulle samma situation kunna sluta med att jag får glasflaskor slängda efter mig.

Senast under EuroPride i sommar blev flera unga män misshandlade. Inte för att de var bögar, utan för att någon hade problem med att de verkade vara bögar. Hatbrott är värre än andra våldsbrott. Just för att de i sin natur riktar sig mot en hel grupp av människor och används som maktmedel för att skrämma människor från att vara öppna med sin identitet. Att hatbrott ska bekämpas är alla demokratiska partier överens om. Men en sak glöms bort i debatten om hatbrotten. I samtliga uppmärksammade hatbrott mot hbt-personer som jag hört talas om, som Brandon Teena, Matthew Shepard, Peter Karlsson och Johan Pettersson, så finns en gemensam nämnare. Förövaren är alltid en man. Det är dags att börja prata om mäns våld mot hbt-personer.

Det finns idag en politisk förståelse för den strukturella frågan om mäns våld mot kvinnor. Men ingen verkar göra kopplingen till att det är samma patriarkala beteende hos de män som misshandlar och mördar hbt-personer. Män som grupp står för i princip alla hatbrott. Det är alltså en fråga om liv och död att göra upp med mansrollen. Jag hörde talas om en pappa som vägrade låta sin son pussa honom, för att det var ”bögigt”. I en frågespalt läser jag om en oroad mamma om det var okej att sonen lekte med dockor, eller om han då riskerade att bli bög.Jag har själv en son. Han pussar sin pappa och får gärna leka med dockor. Men frågan är om jag skulle våga låta honom börja träna hockey? Kommer han då att bli sexist eller homofob och lära sig att hålla ”bögavstånd” i duschen?

Det är för många pojkar som tidigt lär sig att allt feminint är negativt. Det är för många som hör ordet ”bög” som ett skällsord första gången. När skolelever fått svara på frågor om sin syn på minoriteter är det nästan sju gånger fler pojkar än flickor som anger att de är negativt inställda till homosexuella. Det är ingen slump.Våldsbenägenhet har många orsaker. Men många av dem rimmar ganska väl med den manliga könsrollen. Att lära sig stänga av känslor. Att inte träna på språk och kommunikation. Att ha ensidiga förebilder som tacklande hockeyspelare och soldater. Det är ingen slump att nästan alla som döms för våldsbrott i Sverige är män. Det är en naturlig konsekvens av den manliga könsrollen vi har idag.

Jag undrar en sak.. varför publicerar man artiklar av det här slaget på en sida som qx? Det är väl inte där de behöver synsas, tvärtom, visa dem där alla är istället. För en sak är rätt så klar, alla är inte på qx. Patrik 1,5 var en bra film, den borde de flesta se. Den var betydligt mer seriös än vad jag trodde den skulle vara, den var trovärdig och skildrade vardagen på ett bra sätt eller på det rätta sättet, som det verkligen är. Tummen upp för den.

onsdag 24 september 2008

Wiiiiiiii

En trevlig kväll. Jag fick mer presenter, mahaha, ett komplett vantar, mössa, halsduk-set av Bella och Lisa, så söta. Dessutom bjöd de mig på bio, herregud, jag börjar bli bortskämd här. Jag blir bara glad. Filmen var bra och maten dessutom god, perfekt helt enkelt. Fler trio-träffar framöver tycker jag!
Dagen idag har jag sependerat med den roligaste gåvan jag fick igår, nämligen ...
Så roligt. Jag får tillbaka alla minnen från när jag, Bea och Amanda spenderade timmar med mariokart vid nintendo 64. Det känns som igår. Det här är typ världens bästa spel! Haha. Helt underbart.

tisdag 23 september 2008

23/9

Dagen har varit bra. Lisa kom hit med kladdkaka och present, hur söt är hon inte? Dessutom var det ljus i kladdkakan. Skönt att inte släkten kom idag för det hade jag inte pallat, de kommer på Söndag. Vet inte heller om det är bästa dagen, dagen efter lagfestsen. Haha, men jag kan nog fixa släkten ändå. Får se hur det blir med lagfesten först. Imorgon blir det middag och bio med Lisa och Bella, reunion av trion. Det ska bli trevligt. Tror det blir Patrik 1,5. Men nu är jag trött, så jag ska nog sova. Go'natt.

Jag önskar att du var här, för jag saknar dig.

måndag 22 september 2008

Idag har jag: (det här gör jag för att se hur livfullt kreativa mina dagar är, vilket de inte är men man måste ju få försöka)
* Vandrat runt sjön = trampat ner i ett träsk. Förstörde mina skor. Nästan. Blev mycket blöt och äcklig. Men det var ändå en trevlig tur. Solen sken och jag var halvglad. Jag satt och solade en stund dessutom, på en sten mitt ute i ingenstans. Det är väl härligt.
*Tränat ikväll. Skönt med träning, trots att mina ben kändes obehagligt tunga idag.
*Inte pluggat.
En okej dag. Haha.

söndag 21 september 2008

Hur jäkla vacker är inte hösten? September är en underbar månad. Jag gick ut idag, tog med mig kameran och insåg återigen varför jag älskar hösten.












Det känns nästan som sommar.
Ikväll kommer Lisa och hälsar på, det ska bli trevligt.

I hope you feel the way I do.
What have I done to fall so hard for you.

All good things now come from you

Idag är det en härlig dag, i alla fall när man tittar ut genom fönstret. Äntligen fint väder, dessutom inte svinkallt. Dags att gå ut kanske, en liten stund vore ju bra. Igår hände det inte mycket, var otroligt trött efter matchen (som vanligt), somnade halv elva, sov tolv timmar. Haha, jag är lat eller trött, eller har jag alldeles för lite att göra. Jag har tid att sova helt enkelt. Men nu är jag utvilad. Jag bokade dock tågbiljetter igår, känns som jag gör det hela tiden, men det känns inte som jag åker någonstans, hm..Mamma och jag ska ner till göteborg 12 december. Mycket trevligt. Och om mindre än två veckor åker jag till Ggb, ska bli hur roligt som helst. Bea ringde igår och pratade ovanligt länge, hon verkar uttråkad så det är nog bra att jag kommer ner och gör henne sällskap. Det kommer bli bäst. Mohaha.

fredag 19 september 2008

Vinst 4-0. En match kvar nu. Nu gäller det att ta ut det allra sista. Vi ska fan ta dem.

Du du du

Soffpotatis - VA? JAG? Näe.

"Du sitter nog allra helst hemma och ser på film med familj eller vänner. Du laddar upp med en påse chips eller godis och uppfinner någon form av fjärrkontrolls-hämtar-maskin så att du slipper resa dig upp för att få tag på fjärrkontrollen, utan lugnt kan njuta av filmen och få ut så mycket som möjligt av den."

Hahaha.. jag gjorde ett partytest. Första gången blev jag ett partyfreak men kände att jag varit oärlig på en fråga så jag ändrade..så jag är tydligen en soffpotatis, stämmer nog, just nu i alla fall.
Jag väntar spänt på ditt reslutat Hanna, även om jag tro mig veta hur det kommer att se ut ;)

Min fredagkväll har varit alldeles perfekt. Ville bara säga det.
Det känns så bra. 100 % inte 25% ;) haha

Leaving on a mayday

Anna Ternheim släpper nytt och som vanligt, lika vackert som alltid.



The jokes, the laugh, the teardrops too
The games, the fun, the travels too
'Cause I will do them all with you
All good things now come from you


What have I done to fall so hard from you?

torsdag 18 september 2008

Den svårste ekvationen i världen

Jag rekomenderar inte att kolla på top model med sin mormor. "Nämen är killen feminin?!" "Nej, ush han klarar jag inte av". Jag skrattar när jag hör kommentarerna för det är rätt så skrattretande när det kommer från mormor för jag vet ju vad hennes moral är och hennes attityd till feminina killar. Det är väl det värsta hon vet, ungefär. Allt som är "annorlunda" idealet är hemskt, tydligen. Det är inget jag bryr mig om för det spelar ingen roll vad man säger, hon liksom så många andra kommer aldrig att förstå. Jag förstår dem äldre, men resten tycker jag bara är tragiska. Och sen att mamma berättade "nyheten" om mig för mormor så har hon blivit svårare att handskas med, att hon dessutom berättade utan lov från mig gjorde inte saken bättre. Men hon försöker väl ändå vara normal. Fast säger man "är hon verkligen sån?", om sitt barnbarn så gör det ont, och då spelar det ingen roll hur många tusen år personen i fråga är. Sån..vad fan är det för ord? Ja ja jag lägger sånt där bakom mig precis som de gör för att slippa prata om det, för det är ju alldeles för fruktansvärt, tydligen. Blä, jag vill härifrån. Konservativt tråkiga ställe där alla förblir exakt likadana. Älskade hatade släkt, ibland vet jag inte vad jag ska tycka eller vart jag ska ta vägen. Ush. Människor och moral, alltid samma katastrofområde.




















så fina.

Wait another day

Eftersom jag har så lite att göra nu för tiden, eller den här perioden så har jag börjat sett väldigt mycket film. Jag är egentligen inte en film-människa men nu har det slagit om och bara man hittar de där godbitarna så är det ju riktigt roligt. Tipping the velvet såg jag igår, bli inte skrämda av titeln eller tro inget, haha jag vet, den är rätt så mycket, utmanande men ja, strunt i det. Den är i tre delar och utspelar sig i 1890 talets London. Jag gillar egentligen inte "gamla" filmer där allt framstår väldigt stelt men den här var annolunda, väldig bra och väldigt intressant. En film som står ut från mängden, tummen upp för den.
Dagens bästa respektive
Dagens hat:































Jag säger bara det, fuck matten!!!! Jag hatar den. Fel inställning jag vet, men jag blir fan tokig. Har jag pluggat mycket idag? nej, typ ett tal, sen dog jag, eller kom på att jag ville göra någonting annat istället. ush. Jag måste rycka upp mig annars kommer det här sluta dåligt. Men det är jävligt svårt att plugga när man inte alls trivs med ämnet, det gör allt mycket jobbigare. Jag längtar tills jag får skriva långa rapporter igen, där trivs jag mycket bättre och där presterar jag även. Det är ju rena paradiset i jämförelse med detta. Ja just nu upplever jag ett hat mot allt som har med matte och logiskt tänkande att göra.

Prova gör det här testet ;) Haha.

onsdag 17 september 2008

Love made sweet and sad the same

Nog för att man ska ta miljöhot och liknande på allvar, men att det nu finns vatten som ska tillfredsställa en människas köttbehov krossar i alla fall mina gränser, det finns alltså vatten med köttsmak. BLÄÄ. Låter väldigt oattraktivt. Smaker som bacon delight, Beef Tenderloin och grillkyckling finns nu och med hjälp av dessa ska du tillfredsställa ditt köttbehov på ett mer miljövänligt sätt. Tyckte det här var ett roligt inslag som jag fann i en tidning. Och det här måste ju vara helt perfekt för den som vill förlora några kilon, så ni alla bantningsgalna människor där ute, prova en flaska grillkyckling. Haha. Eller bli vegetarian. Ja ja eftersom jag bara skriver om ingenting annars så är det kul med lite omväxling.

Idag begav jag mig ut på en långpromenad, tänkte att jag skulle foto lite fina höstbilder, ta till min kreativa sida men det visade sig vara ett totalt misslyckande. Vädret var dåligt och träden var fula. Det enda jag hittade var ett väldigt grönt träd, det här nedanför, mycket märkligt för årstiden. Men det var ändå rätt så fint. Så Istället traskade jag hemåt och påbörjade projektet att skapa ett tågluffalbum som jag egentligen skulle göra förra hösten, men men tiden fanns väl inte där då eller nåt. Men det gör den minst sagt nu..Så nu har jag ett fint tågluffsminne som jag alltid ska ha med mig. Jag gillar scrapbooking, det är en trevlig sysselsättning en grå och kall höstdag. Ikväll var det även en liten släktsammankomst och självklart var det jag som skulle äta upp den resterande väldigt stora biten av äpplekakan, vilket jag även gjorde. Jag känner mig fortfarande lite småäcklig för den var rätt så stor. Ibland undrar jag om de tror att jag är en övermänniska eller en karl, haha, inte för att jag anser att det är samma sak, men ja. skit samma.
Imorgon MÅSTE MÅSTE MÅSTE jag plugga matte, nu satt jag mig själv i en situation kände jag, men som sagt MÅSTE! Annars blir jag besviken på mig själv. Dessutom är det träning och det kommer folk hit, jipphurra. oh no.

tisdag 16 september 2008

Sadness is beautiful, loneliness is tragical ... I'm just caught in the middle

Jag har inte fått någonting gjort idag, jag har känt mig slapp och frånvarande. Även lite smått ensam, och den känslan hatar jag. Pluggandet blev såklart lidande och jag måste verkligen ta tag i det där nu. Träning var nödvändig och skön i alla fall. Den räddade dagen som jag i stort har spenderat halvsovande på soffan, hur tråkigt som helst. Sett tre filmer, bland annat en med den otroligt duktiga (och väldigt söta) skådespelerskan här nedanför, en måbra film som fick mig att drömma mig bort till en annan plats. Mamma och jag ska ner till Göteborg igen i december, den tolfte tro jag. Det känns bra, för det är den platsen jag allt för ofta drömmer mig bort till.


Imagine me and you.
<3

måndag 15 september 2008

Egentligen vill jag bara till dig

Jag har suttit med matteboken idag och det har gått förbannat dåligt, mitt tålamod höll inte särskilt länge, dålig mattedag. Istället svävade jag iväg med nya idéer på utbildningar, det här tar aldrig slut, varför inte bara bestämma sig?! Nu har jag 3000 nya alternativ i huvudet, men desto fler valmöjligheter borde ju göra saker och ting bättre, eller? Ja ja, i alla fall så har det slagit om i mitt huvud och nu blir jag lite skrämd av det program som jag första tänkte läsa, det mijlövetenskapliga. Det känns som den naturvetenskapliga biten skrämmer mig, jag ser labbrockar framför mig och blir rädd....! Men det känns fortfarande som ett intressant program..Men såklart, istället för att hålla mig till ett program så har jag nu sex stycken program som alla verkar bra på sitt sätt och alla är i göteborg. Nu känns det omöjligt att välja. Jag fann ett program som måste vara nytt, har aldrig sett det förut på Gu, Globala studier. Beskrivningen låter som mig och det låter roligt. Nästintill perfekt, synd att så många andra också gör det. Det här är svårt.
Jag har min rangordnade lista på program som känns som något bra:

1. Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram (därför läser jag matte C)
2. Kandidatprogram i Globala studier (tummen upp)
3. Europaprogrammet (Omöjligt att komma in, men jag skulle kanske ha en liten chans med historia som inrikning?)
4. Dietistprogrammet
5. folkhälsovetenskapligt program
6. Lärarprogrammet, samhällskunskap

Hm hm hmmmmmmmm...Haha, jag lottar.
Ush, jag lägger det här på sidan bara för en liten stund, ska åka på träning snart istället, det brukar få ordning på tankarna.

söndag 14 september 2008

Även om jag inte vet vart jag ska göra av allt ibland så är jag glad, så himla glad. Det är det som räknas och mer behöver inte sägas.

lördag 13 september 2008

Call it love I guess

Underbar vinst idag med 4-0 mot det patetiska SDFF, väldigt skönt. Nu ska vi fan vinna de två resterande matcherna också, sen är vi där vi vill vara. Det skulle vara den perfekta avslutningen för min fotbollstid i Timrå (om du nu blir så att jag flyttar) men det skulle verkligen vara den perfekta avslutningen på tio års fotbollslirande i en och samma klubb. Konstigt att bara sluta, jag lär ju vara kvar till januari, men det känns märkligt. Och jag vill egentligen inte sluta, men jag vill vidare också. Fotbollslag finns det ju på andra ställen också, jag får satsa på örgryte eller något. Bea hade hört sig för där, hon har en klasskompis som spelar där och de verkar ju rätt så bra, de spelar i divsion 3 och ja, vem vet det kanske skulle fungera bra. Men det är lite av en jobbig tanke, att börja om igen, ta en plats och så. Men men, vill man så går det, och förhoppningsvis så går det bra.
Resten av dagen ska jag ta det lugnt och vila, mitt huvud fick ta emot ett par smällar idag och det bästa är nog att ta det lugnt och vila, för jag känner mig inte superpigg. Så det blir en hälsosam kväll med pizza, godis och film eller Buffy ... Haha, jag har inlett mitt 728382 maraton, förstår inte hur jag orkar när jag sett alla säsonger minst 5 gånger. Jag är en nörd. Fakta. En gång en favorit, alltid favorit.
Och igår kom Bea hem på en snabbvisit, åkte imorse igen. Skulle på reunionpartaj på sandö. Jag fick min miniräknare och allt. Hon hade dock gärna fått stanna ett tag, det skulle göra livet här hemma betydligt roligare, jag får komma ner istället och det gör jag ju snart.

fredag 12 september 2008

John Vs. Ellen. Ha ha.

Jag råkade bara komma över denna. Tycker det är aningen roligt på ett sätt. Den 3000 år gamla gubben tycker jag nästan synd om. Han har inga svar, han ser livrädd ut, totalt obekväm i situationen, noll ögonkontakt, helt frånvarande och totalt äckligt konservativ ... och halva USA vill ha honom som president? Herregud, världen är rätt så sorlig trots allt. Det här är nästan för bra, för han är så jäkla värdelös. Överkörd. Stackarn.

torsdag 11 september 2008

Jag måste flytta, det slog mig nyss, hårt.
Dagen, just den här dagen, blev just bättre. Inte bara "okej" utan bättre, mycket bättre. Jag hatar fortfarande datumet men den här dagen är nu bra och jag är glad. Nu ska jag laga mat. Sen träning.

Dagen jag hatar

Jag tror aldrig att den 11 september kan bli en bra dag, eller jag tror aldrig det kan vara en bra dag. För mig är det aldrig en bra dag. För fem år sedan låg jag hemma i sängen, sjuk, förkyld, hemma från skolan och kollade på nyheterna hela morgonen och därefter hela dagen också. Jag kände mig inge vidare alls, nyheterna på tv:n skrämde mig. Anna Lindh hade blivit knivskuren dagen innan och där satt jag med tårar i ögonen när de i direktsändning berättade att hon avlidit på grund av sina skador. Jag blev tom, helt tom. Om det finns en speciell dag jag minns extra väl så är det 11 september 2003, och såklart 2001 också. Men det var någonting med Anna, hon var den första personen jag såg upp till när det gällde politik, för det var väl någon gång där konceptet politik började att bli förstårligt och intressant. Hon kändes som en sån där självklar person som skulle kunna göra skillnad, göra någonting viktigt och bra. Hon var på god väg och jag ville se mer av henne. Men istället försvinner allt, alla förhoppningar, allt. Jag kollade på dokumentären om henne häromdagen, och jag tror jag aldrig har gråtit så mycket under en dokumentär, och då finns det ju ändå mängder med tragedier att välja bland en vanlig dag när man har tv som sällskap. Men just denna var värre än allt. Den här dagen gör mig ledsen.

Long lives the fear
we'll be forgotten
It's a sad sad world we're in to not believe something
And we'll stop the world from falling
just to stay alive
And I say don't ask me why
do I disbelieve, tell me

I just need a sign
that we have found one voice
Cause it's a mad mad world I see
to end up with nothing
So we fight for what is right
with no compromise
And I say please ask me why
I believe in living

onsdag 10 september 2008

Always run to you, always

Det känns utmärkt med matten nu. Dagen var bra, introduktionen var egentligen dödligt tråkig men det är väl sådana introduktioner ska vara. Det slog mig återigen att lärare är ett speciellt släkte som gärna drar ut på allt och gärna gör det lite tråkigare än vad det redan är. Till exempel stå och prata om kurslitteratur en timme när de flesta redan har böcker ... det är väl inte så svårt att gå in på internet och beställa en jäkla bok? Men tydligen så, jag är inte fördomsfull men det är kanske åldern på människorna som spelar in. Ja ja, men nu är jag igång och ska köra stenhårt fram till december. Jag tror jag har fått pluggningsandan tillbaka och det känns som jag vill fortsätta på det spåret. Har fortfarnade inte bestämt mig angående den juridiska grundkursen i november. Läsa, inte läs. Vet inte. Beror ju när jag vill och kan flytta..Jag vill göra något mer. När jag tänkte på det slog det mig att jag borde fundera på kurser till våren, dags att söka. Som vanligt känns det där som en djungel, tusen möjligheter och jag tycks inte kunna finna den rätta för mig. Jag kan inte bestämma mig för vad jag vill plugga, det finns så mycket, för mycket. Jag ska lyckas bestämma mig för en eller två kurser och det känns som ett tufft beslut i nuläget. Jag har några alternativ och att gå på, men jag skulle behöva någon som sa till mig vilket jag ska läsa och varför för jag kan inte bestämma mig. Internationella relationer, konflikter i den globala ordningen, miljövetenskap, psyokolgi (den är ju bra, eftersom den sträcker sig hela terminen, hm), sociologi, kriminologi, statsvetenskap .... vilken ska jag ta. ? (!) Det löser sig. Nu lämnar jag de där tankarna ett tag.
Nu ska jag snart åka till Lisa och spendera kvällen där, se på idol och det vanliga skrattandet och surrandet. Det är bäst. Imorgon ska jag på skolan, har en härlig tretimmars matte, tur att man får komma och gå som man vill, för jag tror att jag aldrig i hela mitt liv har suttit och pluggat matte i tre timmar...nej det har jag inte.

(!) Meddelandet till Bea (vet att du läser), snälla söta syster, kan du skicka upp superminiräknaren som vi sa? Det skulle uppskattas supermycket! :)

måndag 8 september 2008

Jag väntar på tiden och på dig

Jag är helt slut. Mörbultande träning ikväll efter mörbultande match igår. Jag känner mig inte hel. Men det är skönt med slitsamma träningar, i alla fall efteråt. Ikväll ska det bli skönt att sova. Mycket bättre dag idag än gårdagen. Strålande väder, solen skiner och det är en mysig höstkänsla i luften, träden börjar sakta men säkert att skifta färg. Det är fint, det är mysigt. Älskar hösten. Jag gjorde mina ärenden idag, jag städade till och med mitt rum och slängde bort massvis med kläder som jag aldrig mer kommer att använda, min garderob kan andas igen. Det dåliga med den här dagen var att jobbet ringde och väckte mig halv åtta imorse (hur vågar de?!?!), för att fråga om jag kunde jobba onsdag, torsdag .. Vilket jag inte kunde, eftersom jag har viktiga skolsaker för mig då. De lät bittra, men det är inte mitt fel. Imorgon har jag ingenting på schemat, men jag hoppas det blir en bra dag, det ska jag se till.


söndag 7 september 2008

I Mina ögon en dålig dag

Jag vet inte om jag kan kalla den här dagen en bra dag ...hm, nej det kan jag inte. Sov alldeles för länge, tappade en kartong makaroner över halva köket, höll på bli påkörd två gånger av två jävla idioter på väg upp till Torshammar, vilket satt mig i något slags paralyzerat tillstånd en stund. Vann matchen (det är ju bra) men mitt eget spel känns risigt och väldigt ur form just nu. Det är lustigt det där, för på träning fungerar allt bra, i alla fall det mesta men så fort det är match så bara ..ja blir det inte som jag vill. Jag vill inte att det ska vara så. Nej, det kunde varit bättre idag. Dessutom fick jag något väldigt oroväckande infall nyss och åkte och köpte godis, mycket godis. Läskigt. Efter den här helgen borde jag avstå men ej då. Dessutom har mamma gått och tjatat konstant hela dagen över att jag MÅSTE städa mitt rum, något som jag är gott medveten om själv. Jag ska göra det, imorgon. Jag blir trött på allt tjat, hela tiden.
Nej, nu vill jag att det ska bli oktober, att jag får åka ner till göteborg, och att jag får träffa Hanna. Det är allt jag vill.
Imorgon ska jag våga bläddra lite i matteboken och dessutom göra viktiga ärenden, det vill säga handla lite skolmaterial. Jag hoppas det blir en bättre dag.
Match snart, nu jäklar!

lördag 6 september 2008

These days grow long

Kvällen spenderar jag med marängsviss, hallonpaj, tv:n , just nu fotboll (Sverige är sämst som vanligt) och Brandi Carlile. Det är skönt, efter gårdagen. En välbehövlig vilopaus.

When your sad you know I wish I could be there
To make your sorrows disappear
And set your troubles free
It's not fair for me to be this far from you
But I promise to stay true, wherever I might be

I know all of this will come to pass
And I'll be with you at last forever by your side

Jag gillar den låten.

Dreamer

Den här dagen är körd. Där jag ligger nu, kommer jag säkert att ligga hela dagen, det vill säga i sängen. Gårdagen var rolig. Mysigt hos Emilia innan, vi skrattade i två timmar. Vi hade ju tänkt köra de så kallade "utmaningarna" under kvällen, liknande spelet våghals men dessa var hemgjorda. Lisa fick en fyra för dansgolvet och drinken, bra jobbat. Fast han som ville dansa var väl ingen tiopoängare precis. Och man skulle ju kunna säga att Evve blev bjuden på ett bartendertrick av bartendern och hon var ju duktig på att fråga alla om deras namn, så Lisa och Evve ligger på topp på highscorelistan. Jag ligger på botten, jag kände mig för passiv för att påstå att någon var lik Mel gibson igår. Stället vi var på, det vill säga efter Bk, "club daif " (haha) var lite för mycket och sjukt dyrt att gå in, (bitter) 100 spänn i inträde + 20 spänn för garderob, vafan det är ju rena rånet. Men det var väl okej, men inte värt pengarna, det var lite för mycket med taskig musik, konstiga människor och blondinerna som stod på nån grej och ..ja jag vet inte vad man ska kalla det, det var inte det mest smakfulla. Men det var ändå en bra kväll, lite för lång kanske. Men välbehövlig, alltid roligt att komma ut.
Nu slog det mig att jag inte ska ligga här hela dagen, mamma kom och gav ett förslag (tvingade mig) att följa med en sväng på Birsta så det är väl bara att göra det, jag ska kolla på en jacka, men det får bli lite senare. Nu ska jag smälta intrycken och se framåt.

fredag 5 september 2008

1+1=2

Det har inte regnat på två dygn, bara det är ju chockerande. Jag har till och med lyckats varit ute i naturen de senaste dagarna. Ikväll blir det krogen, det känns jätteroligt nu. Jag längtar. Jag har haft några riktigt stillsamma dagar (det låter bättre än att säga tråkiga), så det känns passande att gå ut. Matteboken landade i brevlådan idag och så fort mina ögon såg den började huvudet att snurra, och det snurrade ännu fortare när jag bläddrat ett par sidor. Nu gäller det att ta till sin smarta sida. Jag har ju lite tid att förbereda mig på tills på onsdag, då jag har min första lektion. haha. Jag vill helst slippa lektioner och mattegenomgångar, men men, nu eller aldrig. Det går bra, det går bra. Nu ska ladda för ikväll genom att ta en löprunda. Bye

onsdag 3 september 2008

Skapa dagen

En cykeltur räddade min dag idag, som annars har varit mer än värdelös. Men jag tog bestämt cykeln och gav mig ut och det var nog tur för idag har jag varit totalt förslappad. Tv:n och jag är verkligen bästa vänner just nu. Det har varit jag och tv:n och ett gäng resekataloger som jag har gått igenom gång på gång och drömt mig bort till en annan plats. Man kan ju hoppas att det blir verklighet av det där. Det är faktiskt ytterst deprimerande att sitta och bläddra i dessa kataloger när regnet öser ner utanför fönstret och det är cirka 10 grader varmt. Så jag skippar nog dem imorgon också, precis som tv:n. Haha. Jag ska göra en ansträgning att aktivera mig, igen.

tisdag 2 september 2008

Tidsperspektivet

Det känns som att så många dagar går till spillo, man bara sitter och inte gör något när man egentligen har massor av energi och viljan att göra någonting. Så har det känts idag, sitter och tittar ut genom fönstret på regnet som öser ner, funderar och funderar lite till. Att jag känner mig isolerad där jag är just nu är bara förnamnet, det är inte roligt längre. Allt är roligt när man är ute och tillsammans med människor man trivs med, men här hemma blir jag galen. Mina idéer vad som gör livet just här hemma spännande har tagit slut och nu undrar jag hur de kommande månaderna kommer att se ut. Jag är rastlös. Jag behöver dagar då jag vet vad jag ska göra. Dagarna blir för långa när det inte finns någon planering alls. Vad ska jag göra idag ...det brukar vara en skön tanke att bara få vara och ta allt som det kommer, men nu är de dagarna uppe i ett allt för högt antal. Varför kunde man inte bara ha kommit på vad man ville göra i tid, så hade man sluppit den här situationen. Men jag är inte bitter, nej nej, jag är bara fundersam. Men nu har jag lite matteplugg att sysselsätta mig med i alla fall och jobb kanske någon dag i veckan, fast där står jag och är tveksam. Jag får se. Vad jag inte orkar med just nu är att behöva söka ett nytt jobb. Jag hoppas bara för allt i världen att tiden går fort. Den här månaden kan nog bli bra trots allt, jag börjar plugga, lite partaj hit och dit, jag fyller ju dessutom år, så det blir nog bra. Och sen, om en månad åker jag till Göteborg. Serien ska ju avslutas också, det kan nog bli spännande, mycket att vinna, lite att förlora. Dock saknar jag min syster, det är inte samma sak utan henne här hemma. Och jag saknar dig.

Days that go unwritten
All the things you're missing
Tell me what to do
and maybe I can fix it

So long

Nästa onsdag börjar jag att plugga matte, jag är laddad. Om några dagar bör matteboken också komma, då kan jag börja med min mentala förbredelse. Den behövs. Nu kan jag äntligen inleda det där steget som jag helst bara vill ha överstökat. För när det är överstökat är jag fri att göra det jag verkligen vill och det jag ska göra. Jag måste dessutom börja kolla på kurser till våren, komma på något trevligt som kan sysselsätta mig. Idag är det ett döende väder ute, jag som hade planer på att spendera dagen utomhus, gick ju jättebra. Jag ska sluta att planera.
Jag längtar och ser framemot fredagen, då händer det något som inte har hänt på länge. Det blir nämligen partaj med väldigt trevliga människor. Det ska bli grymt roligt, det känns välbehövligt just nu, det minskar den uttråkade känslan väsentligt.
Jag behöver köpa en sån där superminiräknare, ush, det var ingen rolig uppenbarelse, haha, jag skjuter på den lite.

måndag 1 september 2008

Stay if you want and we'll disappear

En bra dag som har spenderats med Lisa och Evelina, väldigt trevligt. Och Lisa var jättemodig ;) Det blev birsta, det blev lite shopping. Men skorna jag vill ha finns ju ingenstans, det är skit. Nu ska jag vila, för min huvudvärk vill inte gå över.

Hur coola är de inte?!!