Vill ha snö, inte det göteborska regnet

Gummistövel

Gummistövlar borde köpas. För när det regnar här regnar det inte små mängder, nej det regnar dag och natt, i ett ständigt ös. Tygskorna gör sig inte bra här. Men jag beger mig ut i regnet, släpar mig bort på Ica. Det är skönt att vara ledig en dag som denna. Titta på tragiska serier, titta lite på papper som ska läsas, dricka te ur riktiga tekoppar. Vi lyckades köpa båda matta och tavla igår, så nu hänger det en zebra på väggen och ligger ett svart långhårigt tygstycke under fötterna. Det är mysigt.

tidsfördriv är inte aktuellt

Tiden går fort. Det märks. Det märks när det redan är slutet på oktober, snart vitertid, Halloween. Om en månad är det första advent. Hinner inte med mycket mer än plugg, mat, sömn. Då märks det att tiden går fort. När fredag, lördag, söndag känns som en enda dag. Då helgen swissar förbi. Då går det fort. Varför ska allt gå fort, varför ska det gå fort när det finns så lite tid till allt man vill göra? Snart åker jag hem och laddar batterierna, det ska bli otroligt roligt. Jag längtar hem. Jag längtar efter Laggis. Ibland blir jag trött på alla människor här, då är det skönt att veta att det finns en riktig frizon där hemma.

Jag har en rätt lugn och bra vecka, lagom med skola, rätt mycket ledig tid, och pengar på kontot. Det är bra. Det är till och med sol ute. Ska besöka ikea idag, måste få upp lite tavlor på väggarna, en matta vore också bra att införskaffa. Tänk att det ska ta två månader att få ordning på 42 kvadrat. Men det tar sig, mysfaktorn börjar ta sig. Det blir bra. Imorgon har jag en hel ledig dag, sing hallelujah, sovmorgon + pluggdag. Det blir gött. Tenta på fredag, måste ladda. Sen tenta nästa fredag också, men den får jag hantera nästa vecka. I can do it.

♥

Fånge

Jag drömde en fantastiskt fin dröm i natt..Den var perfekt. Mysig på något sätt, mysig på alla sätt. Allt kändes bra. Vi var perfekta. En tvärtomdröm jämfört med verkligenheten antar jag. Det är säkert helt normalt. För just nu är ingenting mysigt eller perfekt. Det är grått och isande kallt ute, jag är skoltrött men sliter på, allt är bara slitsamt. Ohälsosamt alltihopa. Och när man behöver människor som mest så finns de inte här. Suck. Om en månad åker jag hem och förnyar min energi. Det kommer vara så välbehövligt. Sen är nästan den här terminen över, den som de säger är den värsta terminen man kan tänka sig. Och "de" har nog rätt, så rätt. Söndagen går fort, det kanske är bra. Ny vecka väntar, igen. Ny vecka med skola. Ny vecka med ingenting förutom skola. En vecka med tenta och test. En ny vecka utan hjärtat, med hjärtat? Jag vet inte. Jag vet bara att jag behöver henne. Jag behöver oss.

En solig lördag

Äntligen höst! Mysig fin dag. Jag ska packa ner kameran och bege mig ut i slottskogen tillsammans med syster. Hösten är verkligen fördröjd en månad här än där hemma. Men nu är den på språng. Äntligen helg också, veckan har gått i stormfart. Det går nästa för fort, känns som att jag inte hinner med någonting, bortsett från skolan då. Resten typ förfaller. Vi ha lov, helst nu. 6 stycken skrivtentor på en termin, det är ju helt sjukt. Alltså har jag typ hälften kvar innan jul. Uha. Inte konstigt att det är svårt att få bort plugg ur tankarna. Men. Det blir bättre.

Har äntligen uppdaterat färdigt Afrikabloggen, bättre sent än aldrig!

www.afrikamedrosabussen.blogspot.com

Inget lugn

Jag känner mig fångad i en stressbubbla. Jag vet att det är en period som det bara är att ta sig igenom. Men oktober känns tung nu. Neurofysiologi, inte min grej, inte riktigt. Känner mig lika förvirrad som jag gjorde under kemilektionerna på högstadiet. Men som sagt, bara att ta sig igenom. Två veckor. Bara två veckor. Jag är ensam några dagar nu, lägenheten känns jättestor och jag känner mig jätteliten. Det är nästan läskigt. Jag har aldrig jublat över att bo ensam. Och Absolut inte nu. Har svårt att känna mig trygg utan Malins varma famn. Jag saknar gosis.

Hemlägtan är det andra, eller bara få tänka på något annat några dagar. Några skolfria dagar. Träffa familj, vänner. Där hemma. Det skulle betyda mycket. Det är sån energi som behövs nu när höstmörkret verkligen krympit sig på. Men nej, jag väntar, jag fortsätter vänta på den där luckan som aldrig verkar dyka upp. Det är smått deprimerande. Framförallt nu när Malin är hemma och inte jag. Det känns som en evighet till jullovet. Jag hoppas tiden går fort. Tiden går fort, tack vare skolan. Puh.