måndag 16 augusti 2010
tisdag 10 augusti 2010
Jämställdhet, hbt, miljö
Enligt mig de viktigaste valfrågorna:
Jämställda löner. Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 700 kronor mindre i månaden än män på en heltidstjänst. Sammanlagt saknas det varje år mer än 70 miljarder i kvinnors lönekuvert om kvinnor ska ha lika hög lön som män. De som arbetar inom kvinnodominerade områden som vård och skola har lägre lön än de som jobbar i mansdominerade industrisektorer. Kvinnors lönearbete värderas helt enkelt lägre än mäns. Vi vill inrätta en jämställdhetsfond som omfördelar pengar mellan arbetsgivare för att finansiera höjda löner i kvinnodominerade arbeten och sektorer. En höjning av arbetsgivaravgiften med en halv procentenhet – en jämställdhetsavgift – läggs på alla arbetsgivare. Samtidigt bidrar staten med samma summa, 4 miljarder kronor. Pengarna fördelas ut till arbetsgivare för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken.
Individualiserad föräldraförsäkring. Idag behöver många kvinnor med små barn gå ner i arbetstid och inkomst för att få vardagen att gå ihop. Samtidigt arbetar män med små barn fler timmar än någon annan grupp i samhället. Det är dags för män att stå emot arbetslivets krav och fullt ut kräva sin del av föräldraansvaret. Det vinner alla på i längden. Arbetsgivares föreställningar om att kvinnors insatser på arbetsplatsen minskar när de får barn gör att kvinnor får lägre lön och sämre anställningsvillkor redan vid anställningen. Genom att individualisera föräldraförsäkringen strävar vi efter att förebygga förutfattade meningar om föräldraskap som något knutet enbart till kvinnor och på så sätt få en rättvisare arbetsfördelning mellan lönearbete och obetalt arbete i hemmet. En individualiserad föräldraförsäkring är ett första steg mot en rättvisare arbetsdelning både i arbetslivet och hemma. Föräldraförsäkringen måste anpassas till såväl ombildade familjer och regnbågsfamiljer som till ensamstående föräldrar.
Ett modernt föräldrabegrepp. Vi vill skapa ett samhälle som uppvärderar och möjliggör en mångfald av familjebildningar. Politiken och samhället måste anpassas för såväl ensamstående föräldrar som för ombildade familjer och regnbågsfamiljer. Människor som lever i samkönade relationer måste få förstärkta möjligheter till föräldraskap, bland annat genom anonyma donatorer av ägg och sperma. Flera personer ska kunna erkännas som föräldrar för ett barn. Även ensamstående ska kunna skaffa barn genom insemination. Dessutom behöver ensamstående föräldrar få ett starkare ekonomiskt stöd, bland annat genom att underhållsbidraget höjs till 2 000 kronor per månad och att bostadsbidragssystemet ses över.
Arbetstidsförkortning. Den ökande produktiviteten i ekonomin ledde länge till både inkomstökning och arbetstidsförkortning. Sedan 1970 har dock heltidsnormen legat fast vid 40 timmars arbetsvecka. Välfärdsökningen har sedan dess framförallt bestått av ökad konsumtion. 40-timmarsveckan förutsätter ett samhälle där kvinnor jobbar deltid för att ta hand om hem, barn och gamla. En daglig arbetstidsförkortning för alla omfördelar så att stressen minskar, samtidigt som det blir lättare att kombinera yrkesarbete med samhällsengagemang, föräldraskap och fritid. Sammantaget får vi då kraft att arbeta fler timmar under livet, inte färre. Arbetet kan också fördelas på fler människor, inte minst viktigt i tider av stor arbetslöshet bland ungdomar. Staten behöver investera resurser och ta initiativ till en dialog med arbetsmarknadens parter, med målet kortare arbetsdagar.
Jämställt företagande i ett jämställt näringsliv. På få områden är könssegregeringen större och könsbalansen mer ojämn än inom företagandet. Lönsamheten i de svenska företagen bromsas idag effektivt av att de leds av samling vita män. Det finns fler som heter Anders i de svenska börsbolagens styrelser än det finns kvinnor. Det är dags att sätta stopp för det envisa inkvoterandet av män till ledande befattningar. Lagstifta om att minst 40 procent av styrelseledamöterna i de börsnoterade företagen ska vara kvinnor respektive män.
Ett arbetsliv fritt från diskriminering. Frihet från diskriminering är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Rätten till arbete är en annan. Diskriminering i arbetslivet drabbar människor bland annat på grund av kön, ålder, etnicitet, religion och sexuell läggning. Personer med funktionsnedsättningar exkluderas ofta redan innan de ens kommit in på arbetsmarknaden p.g.a. bristande tillgänglighet. Vi vill ta krafttag mot diskriminering och driver därför en höjning av skadestånden i diskrimineringsmål. Det måste kosta att bryta mot mänskliga rättigheter.
En samlad social försäkring. När trygghetssystemen bantas och monteras ner ökar avståndet mellan grupper i samhället. Vi vill värna välfärdssystemet. Dagens socialförsäkringssystem är ineffektivt, rättsosäkert och ser inte till varje människas helhetssituation. Människor bollas mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten och får vänta länge på utbetalningar. För att förkorta processerna och förhindra att människor hamnar mellan stolarna vill vi införa ett helt nytt trygghetssystem med en samlad social försäkring på ett och samma ställe. Ett samlat trygghetssystem ökar dessutom möjligheterna att samordna rehabilitering av sjuka och främja återgång till arbetslivet.
Ett nej är ett nej. Vi är trötta på att rättsväsendet om och om igen skuldbelägger kvinnor som anmäler våldtäkter. Domstolarna ska utgå från att män förstår vad ordet Nej betyder – det tror vi att de gör. Vi tror att män kan ta ansvar för sina handlingar. Vi vill att det ska finnas möjlighet för åklagare och advokater att i rättssalen ställa frågan: När och hur fick du samtycke till sex? Lagen ska ändras så att brist på samtycke blir grunden för definition av våldtäkt. För att kunna anmäla denna typ av brott krävs även ett värdigt bemötande från samhället. Alla yrkesverksamma som kommer i kontakt med brottsoffer, ska vara utbildade i antidiskrimineringsperspektiv och våldets normaliseringsprocess.
Gör barns rättigheter till lag. Gång på gång riktar FN:s Barnrättskommitté kritik mot att Sverige förvägrar barn deras mänskliga rättigheter. Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention, men eftersom den inte har gjorts till lag går det inte att hänvisa till barnens rätt i domstol. Det får allvarliga följder i viktiga beslut som rör barnet inom exempelvis socialtjänsten och rättsväsendet. Vi vill att barn ska ha rätt att vara målsägande i brottsmål och därigenom ha rätt till målsägarbiträde. Vi vill att barn som har bevittnat våld eller varit utsatta för våld ska få ökad brottsofferersättning. Asylsökande barn och unga har också svårt att hävda individuella skäl till skydd och barn som lever i Sverige utan papper nekas rätt till skola, bostad och sjukvård. Det är hög tid att FN:s barnkonvention blir svensk lag.
En grön omställning. Klimatfrågan handlar om rättvisa. Fattiga kvinnor i tredje världen är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är dags att tala om riktig klimatpolitik istället för att fokusera på individuella lösningar. Vi behöver problematisera tillväxtdoktriner som inte tar hänsyn till miljön och social utveckling. Väst står för 80 procent av de historiska växthusgasutsläppen. Vi kräver att Sverige tar sitt ansvar som i-land och betalar av sin skuld till u-länderna genom att bidra med teknik och resurser. Vi behöver sätta utsläppstak och ransonera växthusgasutsläppen – med hänsyn till klass och rätt till social utveckling. I Sverige behövs en utbyggd kollektivtrafik, energisnåla bostäder och minskning av köttkonsumtionen. Avskaffa momsen på tåg- och bussresor och ge SJ och Trafikverket mer resurser och nya direktiv så att biljettpriserna sänks. För att nödvändiga beslut ska kunna tas behövs kvinnor, främst från syd, på beslutsfattande positioner eftersom de är viktiga aktörer.
Aktivera pensionspengarna till klimatomställning. För att bromsa klimatförändringarna måste vi minska västvärldens fossilberoende, som både bidrar till klimatförstöringen och ökar säkerhetsriskerna, bl.a. genom väpnad jakt på olja. Vi måste investera i klimatvänliga transporter och bostäder. AP-fonderna, som förvaltar en del av våra pensionspengar, kan vi aktivera genom att låta dem bidra till finansieringen av den nödvändiga klimatomställningen. I dag investeras våra pensionspengar uteslutande där AP-fondernas placerare tror att avkastningen är störst på kort sikt. Det innebär ofta oetisk spekulation på börsen där de bidrar till att finansiera väpnade konflikter i världen. Investera istället en del av pengarna i klimatomställningsprojekt med låg risk och jämn avkastning, och minska på så sätt också riskerna för framtida finanskriser.
Säkerhetspolitik för människor – inte stater. Kvinnors säkerhet står inte på den säkerhetspolitiska agendan trots att mäns våld mot kvinnor varje år skördar hundratusentals offer – fler än de som dör i väpnade konflikter. Runt om i världen står män för mer än 90 procent av alla våldshandlingar – handlingar som drabbar såväl män som kvinnor, vare sig det kallas fotbollsvåld, inbördeskrig, lägenhetsbråk eller våld i hederns namn.
I Sverige är säkerhetspolitiken inriktad på samma frågor som i andra länder: militära insatser och manligt maktspråk i den internationella politiken. Sverige säger sig vilja minska spänningen i världen men agerar samtidigt som aktiv samarbetsparter inom den militära alliansen NATO och som en aggressiv vapenexportör. Svenska JAS-plan säljs till länder där oppositionen i stället kräver mat och mediciner till befolkningen.
Sverige ska vara fortsatt alliansfritt och ska kalla hem de svenska soldaterna från Afghanistan och i stället bedriva en aktiv politik i riksdagen, i EU och i FN för alla människors säkerhet och frihet från våld. Ställ om de enorma resurser som i dag satsas på vapenproduktion, militära insatser och svenska soldater – de gör bättre nytta i biståndsinsatser för mödra- och barnhälsovård, säkra aborter och arbete mot mäns våld. Kvinnor måste vara delaktiga i konfliktlösning och fredsbyggande.
Global rättvisa. Västvärldens kolonialism fortsätter prägla relationerna mellan världens olika länder. Den orättvisa fördelningen av jordens resurser tvingar stora delar av världens befolkning, särskilt kvinnor och barn, till ett liv i extrem fattigdom med utsatthet för våld och sexuella övergrepp. Samarbete med folkrörelser över nationsgränser är nödvändigt för att skapa en jämlik, jämställd och rättvis värld. Västvärlden måste sluta kräva frihandelsavtal som leder till ökad miljöförstöring, lönedumpning och exploatering. Multinationella företag behöver ta ökad hänsyn till miljö, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Det behövs en utrikespolitik som präglas av ett feministiskt och anti-kolonialt perspektiv där rättvis resursfördelning, mänskliga rättigheter och en aktiv klimatpolitik står i centrum.
Solidarisk asylpolitik. Så länge världen är uppdelad och präglad av orättvisor – krig, tortyr, miljökatastrofer, statligt förtryck, förföljelse, fattigdom, våld, sexuella övergrepp och rättslöshet – kommer det att finnas människor som väljer att lämna sina hemländer eller fly för att söka skydd och ett värdigare liv i ett annat land. Det bör vara varje människas rättighet. Tills detta krav uppfyllts behövs en genomgripande förändring av migrationspolitiken så att den uppfyller internationella konventioner. Rätten till skydd mot förföljelse och grova kränkningar kan inte förhandlas bort med ekonomiska argument. Migrationsmyndigheterna behöver ett tydligt mandat att fatta beslut på solidarisk grund och mer resurser bör läggas på att förstå asylsökandes asylskäl – särskilt kvinnors, hbt-personers och etniska minoriteters situationer. Att stanna i Sverige när man har anknytning till landet ska bli lättare även vid uppbrott från en relation om den inneburit våld. I Sverige lever idag tiotusentals personer som papperslösa, utan grundläggande rättigheter, bland annat till följd av en rättsosäker asylprocess. De bör få uppehållstillstånd. Fi vill också sätta stopp för EU:s kriminalisering av migranter och det våld som migranter utsätts för i förvar, vid avvisningar och vid gränserna.
Asylrätten i Sverige har under de senaste åren urholkats mycket framförallt på grund av domstolarnas restriktiva tolkning av lagtexten. För att återställa asylrätten till en humant godtagbar miniminivå samt garantera rättssäkerheten vill vi att det ska inrättas en oberoende delegation för asylrättsfrågor som bland annat ska vara sakkunnig när det gäller att bedöma om ett land är i krig eller inte. Vi anser vidare att ett barn som söker om uppehållstillstånd ska bli betraktad som barn oavsett om denne fyller 18 år under asylprocessen. Det samma ska gälla när någon söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn.
Vi anser även att det nyligen införda försörjningskravet vid anhöriginvandring ska avskaffas samt att det ska finnas en reell och inte bara en hypotetisk möjlighet till vård i hemlandet för att svårt sjuka, skadade eller funktionshindrade asylsökande ska kunna utvisas dit. Sverige ska inte hänvisa ensamma kvinnor till internflykt i länder där kvinnor inte har samma möjligheter som män att leva ensamma och vara familjeförsörjare.
Källa: F!
Jämställda löner. Kvinnor tjänar i genomsnitt 4 700 kronor mindre i månaden än män på en heltidstjänst. Sammanlagt saknas det varje år mer än 70 miljarder i kvinnors lönekuvert om kvinnor ska ha lika hög lön som män. De som arbetar inom kvinnodominerade områden som vård och skola har lägre lön än de som jobbar i mansdominerade industrisektorer. Kvinnors lönearbete värderas helt enkelt lägre än mäns. Vi vill inrätta en jämställdhetsfond som omfördelar pengar mellan arbetsgivare för att finansiera höjda löner i kvinnodominerade arbeten och sektorer. En höjning av arbetsgivaravgiften med en halv procentenhet – en jämställdhetsavgift – läggs på alla arbetsgivare. Samtidigt bidrar staten med samma summa, 4 miljarder kronor. Pengarna fördelas ut till arbetsgivare för att höja lönerna i kvinnodominerade yrken.
Individualiserad föräldraförsäkring. Idag behöver många kvinnor med små barn gå ner i arbetstid och inkomst för att få vardagen att gå ihop. Samtidigt arbetar män med små barn fler timmar än någon annan grupp i samhället. Det är dags för män att stå emot arbetslivets krav och fullt ut kräva sin del av föräldraansvaret. Det vinner alla på i längden. Arbetsgivares föreställningar om att kvinnors insatser på arbetsplatsen minskar när de får barn gör att kvinnor får lägre lön och sämre anställningsvillkor redan vid anställningen. Genom att individualisera föräldraförsäkringen strävar vi efter att förebygga förutfattade meningar om föräldraskap som något knutet enbart till kvinnor och på så sätt få en rättvisare arbetsfördelning mellan lönearbete och obetalt arbete i hemmet. En individualiserad föräldraförsäkring är ett första steg mot en rättvisare arbetsdelning både i arbetslivet och hemma. Föräldraförsäkringen måste anpassas till såväl ombildade familjer och regnbågsfamiljer som till ensamstående föräldrar.
Ett modernt föräldrabegrepp. Vi vill skapa ett samhälle som uppvärderar och möjliggör en mångfald av familjebildningar. Politiken och samhället måste anpassas för såväl ensamstående föräldrar som för ombildade familjer och regnbågsfamiljer. Människor som lever i samkönade relationer måste få förstärkta möjligheter till föräldraskap, bland annat genom anonyma donatorer av ägg och sperma. Flera personer ska kunna erkännas som föräldrar för ett barn. Även ensamstående ska kunna skaffa barn genom insemination. Dessutom behöver ensamstående föräldrar få ett starkare ekonomiskt stöd, bland annat genom att underhållsbidraget höjs till 2 000 kronor per månad och att bostadsbidragssystemet ses över.
Arbetstidsförkortning. Den ökande produktiviteten i ekonomin ledde länge till både inkomstökning och arbetstidsförkortning. Sedan 1970 har dock heltidsnormen legat fast vid 40 timmars arbetsvecka. Välfärdsökningen har sedan dess framförallt bestått av ökad konsumtion. 40-timmarsveckan förutsätter ett samhälle där kvinnor jobbar deltid för att ta hand om hem, barn och gamla. En daglig arbetstidsförkortning för alla omfördelar så att stressen minskar, samtidigt som det blir lättare att kombinera yrkesarbete med samhällsengagemang, föräldraskap och fritid. Sammantaget får vi då kraft att arbeta fler timmar under livet, inte färre. Arbetet kan också fördelas på fler människor, inte minst viktigt i tider av stor arbetslöshet bland ungdomar. Staten behöver investera resurser och ta initiativ till en dialog med arbetsmarknadens parter, med målet kortare arbetsdagar.
Jämställt företagande i ett jämställt näringsliv. På få områden är könssegregeringen större och könsbalansen mer ojämn än inom företagandet. Lönsamheten i de svenska företagen bromsas idag effektivt av att de leds av samling vita män. Det finns fler som heter Anders i de svenska börsbolagens styrelser än det finns kvinnor. Det är dags att sätta stopp för det envisa inkvoterandet av män till ledande befattningar. Lagstifta om att minst 40 procent av styrelseledamöterna i de börsnoterade företagen ska vara kvinnor respektive män.
Ett arbetsliv fritt från diskriminering. Frihet från diskriminering är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Rätten till arbete är en annan. Diskriminering i arbetslivet drabbar människor bland annat på grund av kön, ålder, etnicitet, religion och sexuell läggning. Personer med funktionsnedsättningar exkluderas ofta redan innan de ens kommit in på arbetsmarknaden p.g.a. bristande tillgänglighet. Vi vill ta krafttag mot diskriminering och driver därför en höjning av skadestånden i diskrimineringsmål. Det måste kosta att bryta mot mänskliga rättigheter.
En samlad social försäkring. När trygghetssystemen bantas och monteras ner ökar avståndet mellan grupper i samhället. Vi vill värna välfärdssystemet. Dagens socialförsäkringssystem är ineffektivt, rättsosäkert och ser inte till varje människas helhetssituation. Människor bollas mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten och får vänta länge på utbetalningar. För att förkorta processerna och förhindra att människor hamnar mellan stolarna vill vi införa ett helt nytt trygghetssystem med en samlad social försäkring på ett och samma ställe. Ett samlat trygghetssystem ökar dessutom möjligheterna att samordna rehabilitering av sjuka och främja återgång till arbetslivet.
Ett nej är ett nej. Vi är trötta på att rättsväsendet om och om igen skuldbelägger kvinnor som anmäler våldtäkter. Domstolarna ska utgå från att män förstår vad ordet Nej betyder – det tror vi att de gör. Vi tror att män kan ta ansvar för sina handlingar. Vi vill att det ska finnas möjlighet för åklagare och advokater att i rättssalen ställa frågan: När och hur fick du samtycke till sex? Lagen ska ändras så att brist på samtycke blir grunden för definition av våldtäkt. För att kunna anmäla denna typ av brott krävs även ett värdigt bemötande från samhället. Alla yrkesverksamma som kommer i kontakt med brottsoffer, ska vara utbildade i antidiskrimineringsperspektiv och våldets normaliseringsprocess.
Gör barns rättigheter till lag. Gång på gång riktar FN:s Barnrättskommitté kritik mot att Sverige förvägrar barn deras mänskliga rättigheter. Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention, men eftersom den inte har gjorts till lag går det inte att hänvisa till barnens rätt i domstol. Det får allvarliga följder i viktiga beslut som rör barnet inom exempelvis socialtjänsten och rättsväsendet. Vi vill att barn ska ha rätt att vara målsägande i brottsmål och därigenom ha rätt till målsägarbiträde. Vi vill att barn som har bevittnat våld eller varit utsatta för våld ska få ökad brottsofferersättning. Asylsökande barn och unga har också svårt att hävda individuella skäl till skydd och barn som lever i Sverige utan papper nekas rätt till skola, bostad och sjukvård. Det är hög tid att FN:s barnkonvention blir svensk lag.
En grön omställning. Klimatfrågan handlar om rättvisa. Fattiga kvinnor i tredje världen är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är dags att tala om riktig klimatpolitik istället för att fokusera på individuella lösningar. Vi behöver problematisera tillväxtdoktriner som inte tar hänsyn till miljön och social utveckling. Väst står för 80 procent av de historiska växthusgasutsläppen. Vi kräver att Sverige tar sitt ansvar som i-land och betalar av sin skuld till u-länderna genom att bidra med teknik och resurser. Vi behöver sätta utsläppstak och ransonera växthusgasutsläppen – med hänsyn till klass och rätt till social utveckling. I Sverige behövs en utbyggd kollektivtrafik, energisnåla bostäder och minskning av köttkonsumtionen. Avskaffa momsen på tåg- och bussresor och ge SJ och Trafikverket mer resurser och nya direktiv så att biljettpriserna sänks. För att nödvändiga beslut ska kunna tas behövs kvinnor, främst från syd, på beslutsfattande positioner eftersom de är viktiga aktörer.
Aktivera pensionspengarna till klimatomställning. För att bromsa klimatförändringarna måste vi minska västvärldens fossilberoende, som både bidrar till klimatförstöringen och ökar säkerhetsriskerna, bl.a. genom väpnad jakt på olja. Vi måste investera i klimatvänliga transporter och bostäder. AP-fonderna, som förvaltar en del av våra pensionspengar, kan vi aktivera genom att låta dem bidra till finansieringen av den nödvändiga klimatomställningen. I dag investeras våra pensionspengar uteslutande där AP-fondernas placerare tror att avkastningen är störst på kort sikt. Det innebär ofta oetisk spekulation på börsen där de bidrar till att finansiera väpnade konflikter i världen. Investera istället en del av pengarna i klimatomställningsprojekt med låg risk och jämn avkastning, och minska på så sätt också riskerna för framtida finanskriser.
Säkerhetspolitik för människor – inte stater. Kvinnors säkerhet står inte på den säkerhetspolitiska agendan trots att mäns våld mot kvinnor varje år skördar hundratusentals offer – fler än de som dör i väpnade konflikter. Runt om i världen står män för mer än 90 procent av alla våldshandlingar – handlingar som drabbar såväl män som kvinnor, vare sig det kallas fotbollsvåld, inbördeskrig, lägenhetsbråk eller våld i hederns namn.
I Sverige är säkerhetspolitiken inriktad på samma frågor som i andra länder: militära insatser och manligt maktspråk i den internationella politiken. Sverige säger sig vilja minska spänningen i världen men agerar samtidigt som aktiv samarbetsparter inom den militära alliansen NATO och som en aggressiv vapenexportör. Svenska JAS-plan säljs till länder där oppositionen i stället kräver mat och mediciner till befolkningen.
Sverige ska vara fortsatt alliansfritt och ska kalla hem de svenska soldaterna från Afghanistan och i stället bedriva en aktiv politik i riksdagen, i EU och i FN för alla människors säkerhet och frihet från våld. Ställ om de enorma resurser som i dag satsas på vapenproduktion, militära insatser och svenska soldater – de gör bättre nytta i biståndsinsatser för mödra- och barnhälsovård, säkra aborter och arbete mot mäns våld. Kvinnor måste vara delaktiga i konfliktlösning och fredsbyggande.
Global rättvisa. Västvärldens kolonialism fortsätter prägla relationerna mellan världens olika länder. Den orättvisa fördelningen av jordens resurser tvingar stora delar av världens befolkning, särskilt kvinnor och barn, till ett liv i extrem fattigdom med utsatthet för våld och sexuella övergrepp. Samarbete med folkrörelser över nationsgränser är nödvändigt för att skapa en jämlik, jämställd och rättvis värld. Västvärlden måste sluta kräva frihandelsavtal som leder till ökad miljöförstöring, lönedumpning och exploatering. Multinationella företag behöver ta ökad hänsyn till miljö, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Det behövs en utrikespolitik som präglas av ett feministiskt och anti-kolonialt perspektiv där rättvis resursfördelning, mänskliga rättigheter och en aktiv klimatpolitik står i centrum.
Solidarisk asylpolitik. Så länge världen är uppdelad och präglad av orättvisor – krig, tortyr, miljökatastrofer, statligt förtryck, förföljelse, fattigdom, våld, sexuella övergrepp och rättslöshet – kommer det att finnas människor som väljer att lämna sina hemländer eller fly för att söka skydd och ett värdigare liv i ett annat land. Det bör vara varje människas rättighet. Tills detta krav uppfyllts behövs en genomgripande förändring av migrationspolitiken så att den uppfyller internationella konventioner. Rätten till skydd mot förföljelse och grova kränkningar kan inte förhandlas bort med ekonomiska argument. Migrationsmyndigheterna behöver ett tydligt mandat att fatta beslut på solidarisk grund och mer resurser bör läggas på att förstå asylsökandes asylskäl – särskilt kvinnors, hbt-personers och etniska minoriteters situationer. Att stanna i Sverige när man har anknytning till landet ska bli lättare även vid uppbrott från en relation om den inneburit våld. I Sverige lever idag tiotusentals personer som papperslösa, utan grundläggande rättigheter, bland annat till följd av en rättsosäker asylprocess. De bör få uppehållstillstånd. Fi vill också sätta stopp för EU:s kriminalisering av migranter och det våld som migranter utsätts för i förvar, vid avvisningar och vid gränserna.
Asylrätten i Sverige har under de senaste åren urholkats mycket framförallt på grund av domstolarnas restriktiva tolkning av lagtexten. För att återställa asylrätten till en humant godtagbar miniminivå samt garantera rättssäkerheten vill vi att det ska inrättas en oberoende delegation för asylrättsfrågor som bland annat ska vara sakkunnig när det gäller att bedöma om ett land är i krig eller inte. Vi anser vidare att ett barn som söker om uppehållstillstånd ska bli betraktad som barn oavsett om denne fyller 18 år under asylprocessen. Det samma ska gälla när någon söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn.
Vi anser även att det nyligen införda försörjningskravet vid anhöriginvandring ska avskaffas samt att det ska finnas en reell och inte bara en hypotetisk möjlighet till vård i hemlandet för att svårt sjuka, skadade eller funktionshindrade asylsökande ska kunna utvisas dit. Sverige ska inte hänvisa ensamma kvinnor till internflykt i länder där kvinnor inte har samma möjligheter som män att leva ensamma och vara familjeförsörjare.
Källa: F!
fredag 6 augusti 2010
Här kommer helgen
Veckan har gått fort. Känns bra. Saker har blivit gjorda. Jag har grejat på med Csn, adressändring, lite jobb, en hel del fotboll, lite städ, några vänner, en del familj. En bra vecka. Nu väntar en bättre helg. Syster är hemma och livar, imorgon ska vi dansa loss på Roxette. På söndag åker jag till Ö-vik och lindrar min Malinabstinens. Jag får lätt abstinensbesvär. Det är jobbigt. Längtar väldigt mycket till flytt nu. Det kommer bli grajt. Lägenheten ser dessutom väldigt fin och lovande ut, vilket gör allt lite bättre. Ska bli så roligt att verkligen göra den till vår lägenhet. Vårt bara vårt, hem.
tisdag 3 augusti 2010
Själva är vi tyngdlösa
Jag är åter hemma, hemma efter en av de bästa veckorna på väldigt länge. Stockholm och Pride har varit en bra kombination. En fantastisk rolig vecka med en massa festligheter, skratt och gotta. Underbara människor, fantastisk stämning. Parad och fest. Umgänge och skratt. Pride är en tillställning som borde hållas mer ofta, för min del kommer det bli fler, jag vill inte missa det som förmodligen är en av de roligaste händelserna på året. Höjdpunkten på veckan var paraden. Det gillas. Den var så sjukt rolig. Det borde vara mer parader, kärleksfulla, glädjesmittande parader! Jag är nöjd med veckan. Nu väntas några lugna dagar. Roxette till helgen, ska bli grymt. Sundsvalls pride nästa vecka är inte att missa, tycker att alla här hemma ska dit! Spelar ingen roll vad eller vem du är, var med. Ha kul. Visa att du bryr dig. Det är viktigt och alla behövs. Visa ditt stöd. Det blir fest.
Snart flyttar vi och jag längtar. Jag trivs i städer ändå. Jag trivs lika mycket i städer som jag trivs på landet. Jag vet att det kommer bli bra, jag fick den känslan och övertygelsen i veckan. Sambo. Det blir fint. Det blir roligt.
söndag 1 augusti 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)