onsdag 27 januari 2010

Den vackraste stunden i livet var den när du kom

Snösnösnösnösnösnösnösnösnösnsösnö
Jag tror att en ny istid är på väg. Det är någonting negativt.

Jag har en ledig dag och det känns bra. Jag gör ingenting. Jag tänker heller inte göra någonting. Jag tänker absolut inte gå ut. Jag stannar inne i tryggheten och tänker bort en massa tid. Tänker bort en massa tid så det snart blir fredag. Då jag får vara tillsammans med hon den fina femton mil norröver. Hon som gett mig det finaste någon någonsin kan få. Jag vill aldrig slänga bort det. Jag längtar till ljusare tider och vår. En nystart. Startskottet. När du och jag blir vi, på riktigt. Jag längtar till fjällen och svag vårsol som långsamt värmer upp snön. Där man kan ta långa skär med snowboarden och tycka att livet är rätt så underbart. Jag längtar till april och stockholm. Musik och kärlek i huvudstaden. Jag längtar till juni och sommartider.

De närmaste månaderna kan bli hur bra som helst, men de kan även bli långa. I värsta fall blir de väldigt långa. Skoldagar som aldrig vill ta slut, veckor som blir för långa, helger som blir alldeles för korta. Egentligen behöver jag dig här. Fem månaders pendlande är ingenting som lockar. Men jag tror att det löser sig och blir bra. Jag hoppas och jag vill.

I kväll ska jag sparka boll, det ska bli skitkul. Jag längtar. Saknar bollen, saknar tjejerna.

Tat' lugnt i snön!


Inga kommentarer: