Tid

Tiden går extremt fort, saker går extremt fort. Trots att väntan, längtan och saknaden ibland hinner bli allt för stor och det känns som att den känslan fryser tiden tickar klockan ändå på, obehagligt fort. Det blir september sen blir det helt plötsligt oktober och träden är snart så gott som kala. Det går från sensommar till frostig höst. Det går från 19 grader till minus 1 grad. Snart har det gått från frostig höst till snöhögar och december. Snart åker jag. Långt bort. Bort från Dig. Trots att jag är full av förväntan och förhoppningar gör det ont när jag tänker att jag ska vara borta från Dig så pass många dagar. Men tiden går fort, det vet jag. Jag ska ta tillvara på varje sekund som ges där borta men jag vet även att du kommer vara i mina tankar varje sekund. Sen när jag kommer hem vill jag aldrig åka i från Dig igen, då vill jag att det ska vara Du och Jag och Framtiden. Tillsammans. På så sätt kan Vi skapa massor med tid. Snart har det gått från december till vintriga och snötäckta januari. Då börjar något nytt.