Fotbollssäsongen är åter igen över, blev inte mycket att jubla över i år heller. Tråkigt men sant. Och nu när jag sitter och funderar känns det tungt att inte få spela fotboll förrän i januari igen. Det känns en evighet även om jag mycket väl vet att tiden kommer gå fort, skrämmande fort. Fast man kanske inte ska sura över att man missar lite försäsongsträning? Förmodligen inte. Jag kan ju istället sysselsätta mig med att spela fotboll på savannen i kenya, eller något. På ett sätt längtar jag väldigt mycket till januari, jag tror mycket på den månaden, jag tror mycket på vintern, våren och allt däremellan och efter. Jag tror det kommer bli bra och jag tror att mycket kommer att hända, allt positivt. Jag hoppas. Jag är nöjd över det mesta, men ändå tror jag att det år som kommer kan förändra mycket, sådana saker som jag så länge längtat efter.
-
-
Ny vecka väntar. Inte mycket planerat. Ingenting faktiskt. Har lite grejer jag måste fixa imorgon. Men annars kommer jag göra det jag spenderar mest tid på att göra.. Vänta på dig, vänta på den där dagen. Den där dagen jag vet att jag får se dig igen. Jag väntar alltid på den, sen när den kommer, väntar jag på nästa. På onsdag lånar jag bilen och kör norrut, sen är den där dagen här igen.
Och ja det är sant, godis smakar inte lika gott utan dig, inte Tom & Jerry kex heller.
I need my pride by my side
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar