Still alive

Idag är det ingen vanlig söndagsångest, det är ingen ångest alls idag. Det är faktiskt en bra söndag, söndagar är sällan bra dagar har jag märkt men idag är det en stabil en. Den tidiga träningen imorse överlevde jag, två timmar bli man helt slut av. Men det känns skönt nu. Den gjorde mig på bra humör och nu känns det som att jag har massa energi. Imorgon är det Etic som gäller, då blir det att body pumpa, I'm ready! Ikväll är det mia och klara, YES! :D

Jag har funderat lite på framtiden idag också. Bea och jag kommer nog att sticka ut och resa, men det blir inte förrän i Januari. De som vill får jättegärna följa med! Vi funderar verkligen starkt på kenya-sydafrika. Skulle ju vara helt fantastiskt. Det betyder att jag ska lista ut vad jag ska göra fram tills dess. Antingen försöker jag jobba, men det vill jag inte. Antingen pluggar jag en 30 hp kurs som sträcker sig hela höstterminen. Vart vet jag inte, förmodligen här hemma. Men jag vill helst inte bo hemma, så då funderar jag på om det är värt att skaffa en studentlägenhet i stan och ta lån för ett halvår. Vet just inte om det är värt det, eller om jag ska hålla ut ett halvår till här hemma efter sommaren. Tiden kommer ju ändå gå skrämmande fort så jag skulle säkert kunna hålla ut. Eller så hittar jag på något annat skojigt alternativ, finns ju egentligen massor man kan göra. Men detta betyder då att jag inte kommer hoppa på ett program förrän nästa höst. Det känns rätt så lagomt, då hinner jag växa på mig lite och skaffa mig lite mer erfarenhet och kunskap. Då kanske jag till och med inte behöver vara yngst i klassen. Men inget av det här måste ju bestämas nu, det är massor som ligger före. En hel sommar till exempel. Jag hoppas på en sväng utomlands med kära vänner, sen midsommar i Grisslehamn och sen jobb några veckor (om jag får något dvs). Hur det än blir och hur jag än gör med allt så tror jag det kommer bli väldigt bra. Känns som jag har massa möjligheter, så jag hoppas på få motgångar och att jag tar tillvara på de möjligheter som finns. Då finns det inga hinder alls. Framtiden är inte så läskig, däremot är den väldigt spännande.

Jag hittade en fantastiskt bra låt med Lisa Miskovsky, det är en låt till ett tv-spel. Det här gjorde mig glad för det var ett tag sen man hörde något fräscht från Lisa. Den är fantastiskt och hur söt är inte Liiiiisa?! Hur söt som helst.



You have changed
I have changed
Just like you
Just like you

For how long
For how long
Must I wait
I know there's something wrong

Your concrete heart isn't beating
And you tried to
Make it come alive

No shadows
Just red lights
Now I'm here to rescue you

Oh I'm still alive
I'm still alive
I can't apologise no

Oh I'm still alive
I'm still alive
I can't apologise no

So silent
No violence
But inside my head
So loud and clear

You're screaming
You're screaming
Cover up with a smile I've learned to fear

Just sunshine
And blue sky
That's just how it goes
For living here

Come fire
Come fire
Let it burn and love come racing through

Oh I'm still alive
I'm still alive
I can't apologise no

Oh I'm still alive
I'm still alive
I can't apologise no

Learn to lose
Learn to win
Turn my face against the wind

I will move fast
I will move slow
Take me where I have to go

Oh I'm still alive
I'm still alive
I can't apologise no