Imorse vaknade jag av att mamma mer eller mindre stod och skrek utanför min dörr, då var klockan sju. "Linnea!!! skulle du ha bilen idag?" Jag var halvdöd i detta läge. "Ja, mamma, vi kom överens om det igår, du skulle åka med pappa". Att jag ens fick fram orden. Någon som vaknat på fel sida, men efter lite mer gnäll och klagomål slog hon igen dörren och det blev åter lugnt. Jag kunde inte somna om, gick upp inlindad i täcket och slog mig ner i soffan och kollade på softball, dessutom åt jag en halv kebabrulle som var över sen gårdagens middag. Klockan halv åtta på morgonen, jag är äcklig, härmed konstaterat. Men, jag var hungrig och den var lätttillgänglig, så.. Herregud värsta sättet att vakna upp på, min morgon var förstörd. Jag behöver verkligen komma bort hemifrån snart känner jag, för det kryper i benen. Jag blir smått galen av det här. Det verkar vara så jäkla lätt att hitta saker att gnälla på. Vettefasen om jag håller ut i ett halvår till. Men när fotbollen är slut 27 september drar jag ner till Göteborg och stannar där ett tag, sen åker jag garanterat ner innan jul också. Jag behöver det. Tur att man har en sån snäll syster som alltid gör att man känner sig välkommen, det är fler som gör att man känner sig välkommen också. Det är jag glad för. Bea ringde idag och om det är någon som är glad att jag nu förmodligen flyttar till Göteborg så är det hon. Haha, det är roligt, hon är nog mer glad än vad jag är, om man nu kan vara det. Nu väntar jag att jag ska få hem en matte C bok i brevlådan, jag är motiverad nu! Jag ska spöa skiten ur den! Efter det är jag plugg -och flyttredo. Åh, låt det gå fort. Men jag tror att tiden är min vän.
Min dag var trots den dåliga starten rätt så bra ändå. Åkte till Lisa och var där fram till träningen. Vi låg mest på sängen och skrattade, kollade på programmet chearters, haha, det är patetiskt. Roligt i alla fall. Självklart gjorde vi även vår specialmiddag, spagetti och köttförssås. Våra kryddblandning är något alldeles extra, förstår inte hur det tillslut blir något ätbart. Vi är duktiga helt enkelt, eller så har vi bara tur. Träning kändes inte jättekul idag, det ösregnade nonstop, genomblöt, och smått less på allt. Det kunde varit bättre, jag kände att mitt arga humör var på väg tillbaka och det slog till några gånger. Ibland blir det så. Och, gissa vad, jag har/hade mina anledning. Ja ja, nu skiter jag i det.
Imorgon hoppas jag på bättre väder, så man kan vistas ute. Ser dock inte så lovande ut ..Jag har åter en lugn dag framför mig, det är jag glad för. Jag ska spela tv-spel och se det som ett träningspass.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar