Ännu en fredag

Jag är glad att det är fredag men det här har fan varit den sämsta veckan på otroligt länge. Jag kan inte minnas när det har varit värre. Från och med förra fredagen har det minst sagt varit sju dagar av motgång. Så trött, less och frustrerad. Känner mig dock bättre i halsen, så jag verkar ha vunnit kampen över den. Men det var längesen jag kände mig så här trött, i en hel vecka dessutom..Men nu orkar jag inte tänka på det som varit eller på det som är, det är ändå hopplöst, framförallt när man inte klarar av att lyssna... Det brukar alltid finns någonting bra med skolveckan, det brukar tro det eller ej, finnas massor med saker, men inte nu. Det skulle väl kunna vara Brandi Carlile...och ..öh att det är helg. Att jag får sova, att jag får göra vad jag vill. Om jag nu får det. Jag vet inte. Har ingen aning vad som händer till helgen, det ändå jag vet är att jag slipper vara hemma med ångest och lets dance ikväll. Tack. Jag ska ha trevligt på annat håll. Det är ju egentligen Donken-cupen, men jag ska ju inte va med, kanske lika bra. Men jag är ändå bitter över det. Jag vill övningsköra, men det går ju inte, Ah. Jag har en hel ledig helg och jag kan och får inte övningsköra, det känns väldigt illa. Jag får hitta på något annat skoj, hm. Nu längtar jag tills B kommer hem, mitt stöd. Ha ha. Och det är inte så långt till sportlovet och sen är det ju absolut inte långt till påsklovet. Jag längtar med mitt skoltrötta humör. Trevlig helg.