Fredag, inte den bästa

Jag sa till mig själv "jag ska inte se på let's dance ikväll", vad hände? jo jag såg hela skiten, uhh vad händer..Det är ju sorligt..Lille Danny hade ont i lilla foten och kunde knappt gå, men han kunde visst dansa, det gjorde bara lite ont efteråt. Suck suck suck. Jag hatar det där patetiska tv-programmet. Påminn mig om att jag INTE ska se det nästa vecka. Herrgud, jag pluggar hellre eller ser på På spåret eller nåt. Let's dance går mig på nerverna så jag känner mig mentalt nedbruten. Och jag fick världens tortymassage förut, mina vader kanske inte är i bästa form, det kan ju vara en fördel att stretcha när man tränat. Gissa om tårarna sprutade, haha det gjorde så jävla ont! Min kväll har helt enkelt varit smärtsam, Let's dance var dock mest smärtsamt. Så överdrivet. Blä. Hela min dag har varit smärtsam, plugg, plugg, plugg och en konversation om förändring, så gjorde mig lite bitter, ha ha.
Det är så mycket som har förändrats på sistone, allt är så annorlunda om man jämför med ifol, jag hade ett samtal med L förut och vi insåg att allt är jättekonstigt. Jag ska inte gå in på detaljer men mycket är förvirrande, det är så mycket som har hänt. Att man känt personer en väldigt lång tid, och sen hände något och sen känner man dem inte helt plötslig. Man sitter fem meter från den eller dem personerna men man säger inte. Jag säger ingen, den säger inget, ingen säger något. Det är konstigt, eller det känns konstigt i alla fall. Att man bara accepterar det, det förundrar mig. Men ändå tänker man bara "jaha, okej, that's it", är det normalt? Egentligen fattar jag ingenting utan istället så kör man med stilen go with the flow..Man vet inte själv hur man ska betee i vissa lägen och situationer, man blir passiv och gör det som är lättast, det vill säga skiter i allt. Ibland är det värt att anstränga sig lite mer, men man vill ju gärna få någonting tillbaka också. Och det är väl det man är osäker på om man kommer att få. Förändringar kan ske så himla snabbt, och det bevisas hela tiden nu för tiden verkar det som. Både negativa men även postiva förändringar, det ska man inte glömma bort. Egentligen är det de positiva man får se till, för det är nog ändå det som betyder mest, det betyder allt just nu..
Vem vet, saker kanske blir som dem en gång var, men är det vad jag vill? Jag vill bara inte att det ska vara som det är nu, det känns på något sätt barnsligt och fel. Jag vet inte. Jag tror och hoppas på ett "mellanting". Ser ni, att vara ensam på fredagkväll är inte bra, man funderar för mycket över sånt som man absolut inte borde fundera på, på en fredag. Man kanske skulle ha åkt in på stadshuset ändå med A, det var ju 18 och allt där ikväll..hm. Nästa gång. Nu ska jag sluta fundera över sånt som man blir deprimerad av, haha, nejdå så allvarligt är det inte..imorgon är det två timmars träning och förhoppningsvis ska jag vara med S på kvällen, hoppas på det :) Sov gott folket, och fundera inte så mycket, det ställer bara till det!