Fundersam

Klimatfrågor intresserar mig, det har nog inte undgått så många, och jag är på skrivarhumör, så, here we go..

"USA:s chefsdelegat Paula Dobriansky sade att USA inte kunde acceptera skrivningen var kollapsen nära.
Men strax därefter, efter upprörda protester från ett antal delegater, gjorde USA en helomvändning och sade sig godta skrivningen- lättnaden var enorm"
-Måste de alltid visa att de har all makt i sina händer? Och att de kan hota och skrämma andra hur de vill? Vi förstår att ni är maktgalna och ja alla har respekt för er!

Överenskommelsen vid klimatmötet på Bali innebär att förhandlingar om ett nytt internationellt klimatavtal har startat. Enligt färdplanen ska avtalet sys ihop om två år, i Köpenhamn 2009. Avtalet ska ersätta det nuvarande klimatavtalet, Kyotoprotokollet, 2012.
Det som av många ses som det viktigaste är att USA nu är med i klimatprocessen igen. Ett nytt avtal utan världens största ekonomi hade varit ett oerhört nederlag.
I överenskommelsens framtidsvision nämns inte i siffror hur stora minskningarna av växthusgasutsläppen bör vara. Men i texten hänvisas till att de vetenskapliga rapporterna från FN:s klimatpanel (IPCC) ska vara rådande.
Förhandlingarna har fyra byggstenar: åtaganden om utsläppsminskningar, anpassningsåtgärder för fattiga länder, teknologiöverföring till u-länderna, samt finansiering. Stopp för avskogningen i tropikerna är också ett mål.
Att halvera utsläppen till 2050 är avtalet USA gick med på, men min fråga blir, är de säker på att det inte är försent då? De var vädligt snabba med att säga nej till en 40 % minskning av utsläppen innan 2020, varför kan man fråga sig? Visst är vi alla glada att USA äntligen har accepterat ett miljöavtal, men ska vi verkligen bara vara tacksamma över det? Borde vi inte se till vad det innebär. Om vi ser till dagens läge, så ser jag det som en katastrof. Världen har alltså på sig 42 år att minska dessa utsläpp, 42 år...Det är mycket som kan hända på 42 år, kanske positiva men dessvärre fler negativa konsekvenser. För om 42 år är det kanske redan försent, kommer inte inlansisen vara borta då? Eller har USA stoppat det problemet då? Och hur hade de tänkt stoppa det? Jag förstår inte varför man har accepterat ett mijöavtal som ska sträcka sig till 2050, ju längre tid man har på sig, desto latar blir man och detso mindre blir gjort..Är det inte så? Rätta mig om jag har fel ...Nu hänger det på USA:s val av president, det är bara att hålla tummarna. Det är bra om amerikanerna väljer en president som verkligen vill ha ett tufft klimatavtal, det är ett måste. Al gore? Hillary Clinton? Välj för guuds skull bara inte den där Rudy...
Men om världens länder fattar beslut om kraftigt minskade utsläpp, vad händer då? Folks kostnader för bränsle, flygresor, el och värme stiger snabbt. Hur kommer vi människor reagera då? hur kommer Amerikanerna reagera? Jag tror inte ett ögonblick att vi och framförallt inte amerikanerna är mogna för det. Allra minst de, som blir tokiga när bensinpriset stiger över fem kronor litern. Det är väl deras tur att inse att man kanske behöver offra 1 eller 2 kronor för att vinna något. Det "roliga" i dagsläget är att Bush kräver minskade utsläpp i u-länderna, såsom Indien och Kina, men vore det inte bättre om han ser på problemet i sitt eget land först? Landet som släpper ut mest växthusgaser i världen....