Plus-minus-noll kallar jag den här dagen.
En motgång som fick mig att inse att de mål man har ibland kanske är för höga, onödigt höga. Man märker ju i alla fall hur kräsen man är, hemskt. Men det är klart man vill prestera bra och alltid lyckas och om man har den inställningen så lyckas man ofta, men när det väl går lite tungt blir allt himla jobbigt. Undra om det är normalt, att ha en sån jäkla prestationsångest. En liten sak kan göra allt mycket jobbigare, det är ju nästan patetiskt. Det är inte "bara", det är egentligen väldigt bra, men det är svårt att se det så. Nej, inte nöjd än, nya tag!
Det gick kanon på seminariet däremot, riktigt skojigt. Lisa och jag fick extra beröm, inte illa. Det räddade dagen.
Nu ska jag plugga religion, därav de nya tagen!