Jag sitter och lyssnar på en fantastisk låt med en fantastisk tjej , drömmer mig bort och tankarna börjar som vanligt att strömma. Jag fick en känsla av att bara försvinna bort ett tag, bara åka bort. Ett litet tag. Allt går i sin vanliga ordning, allt är som det alltid har varit. Ja, nästan i alla fall. Skolan är som vanligt, den känns nästintill tråkig för tillfället och det beror på mycket. Saker kanske inte precis är som vanligt, de är bara inte som de alltid varit. Är det bra eller dåligt? Det vet jag inte, det är bara tråkigt. Jag vill åka bort, träffa människor och utvecklas. Ibland känns det som man står silla, helt stilla här hemma.

Vad ska man göra egentligen, vad ska man sysselsätta sig med? Jag vill göra nåt. Vet inte vad, vet inte vad jag vill göra. Om du ställer dig själv frågan, "vad vill jag göra med mitt liv, hur kommer min framtid att se ut?" och vet svaret så är jag avundsjuk på dig, såklart vet ingen hur ens framtid kommer att se ut, men du föstår vad jag menar. Jag vet inte hur man ska kunna veta, det finns så mycket att göra, vissa saker är "måsten" vissa är inte. Att ta körkort till exempel, är det ett måste? Egentligen inte, men i många, för många, stunder känns det så. Tyvärr. Att ha extrajobb är det ett måste? Det kanske inte är det idag eller imorgon, men kommer vara inom en snar framtid om man inte hittar på något bättre. Att skaffa någon som man vill dela sitt liv med är det ett måste? Att plugga vidare är det ett måste? Man låter sig påverkas för mycket av personer i sin omgivning , bara för att vissa har uppfyllt en av dessa saker som måste man själv också göra det? Varför är det så? Varför! Det finns inga självklara "måsten" i livet, det är något man själv bestämmer och jag tycker inte andra ska lägga sig i. Bara för att hon eller han har eller hade bra betyg så måste jag också ha det. Det låter ju helt sjukt, vilket det också är. Jag är less på dessa "måsten" som bara blir fler och fler ju äldre man blir. På tal om äldre, fyller 18 på söndag och i och med det lär de bara bli fler. Jag vill vara mig själv, jag vill inte att andra ska påverka mig för mycket. Det blir bara fel. Att vara som andra är det ett måste? Inte, men den kan man fundera på för ibland blir jag osäker, eller vad ska man kalla det ..rädd? Ett måste för mig skulle kunna vara att just få vara mig själv, men vem är jag då? Ja, det är nästa fråga..