Hoppet finns där, tack och lov. Längtar så himla mycket till sommaren, vi ska ha så kul! Åka bort, åka långt, vara borta länge. Jag längtar. Upptäcka nya saker, se nya saker, träffa nya männsikor, det behöver jag..
Mycket förvirring för tillfället, vet som vanligt inte vad jag vill. Amanda tog det kilvet jag inte vågat ta, eller jag vet inte ens om jag vill ta det..än. Frihet, det skulle vara underbart, att för en gångs skulle få lägga upp saker som man själv vill ha dem och få planera på ett sätt som passar. Jag är rädd för förändring helt enkelt, men det släpper väl någon gång det också, jag hoppas det bara inte tar allt för lång tid.
Jag är less på orden, leverera, prestera, fokusera. Det är för mycket just den här tiden, man orkar inte. De kan stå där och döma, stirra ut och gnälla och jag lovar, det kommer inte bli bättre. Nog att man behöver prestera ständigt i skolan och det tar så gott som alla krafter. Nu behöver man nästan prestera eller varför inte leverera ännu mer på fritiden. Tiden räcker inte till. Detta fenomen (problem) dyker ständigt upp, men så plötsligt försvinner det lika snabbt igen, men när det väl har infunnit sig är allt bara jävligt jobbigt. Men sen är det roligt helt plötsligt. ja, jag vet inte. ångset
"It all began in this prayed up town"
-changes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar