Jag kan inte tänka på annat än att komma bort härifrån just nu. Det är mörkt, grått, kallt och skolan försöker långsamt ta död på en. Jag vill resa, och jag vill göra det nu!
För mig är en resa en flykt, en flykt från vardagen och verkligheten. Man flyr till en annan sorts verklighet till en annan plats på jordklotet. Och i och med alla nya möten så utvecklas man som männsika, något som jag börjar tveka på om man gör här hemma längre. Lämna skolbänken, slå igen läroboken och ta del av all kunskap som finns bland jordens alla folk och kulturer. Lära sig nya saker, ta del av all erfarenhet och på det sättet kanske man kan göra verkligheten här hemma en bättre verklighet att leva i. Men vad är då verklighet? Fin bil och arbete? Ja, det är väl så i västvärlden. Mat för dagen, ha ett rikt mentalt liv, så är det i andra länder.
Jag är nyfiken på livet, det är därför jag vill ut i världen, att kanske kunna lägga dit en pusselbit i det eviga pusselt som ingen tycks förstå- meningen med livet. Okej, vi kommer aldrig att finna den meningen, men resande kan ge så mycket kunskap att man kan se livet på ett bättre sätt, och som en följd bli en bättre människa. Jag vill kunna tänka i syftet att resa, "nytt språk, nya människor, en annan kultur, Spännade! Det är livet". Jag önskar ibland att jag bara kunde packa en väska, slå en tärning, ja vad som helst, allt för att komma bort ett tag! För mig är det inte nog att sitta och begrunda världen från håll, de vill säga genom en tv-ruta, tidningar och en dataskärm. Genom resa lurar vi i alla fall oss själva att vi gör vad vi kan för att finna lycka, och nån dag så kanske vi gör det..
"Sweet little misery"